Komma igång med babypottning – komplett guide för nybörjare

När vi började babypotta vår äldsta – då en bebis på några veckor, i dag tre år – kändes det som att kliva ut på okänd mark. Ingen i vår närhet hade gjort det. Släkt och vänner var mest konfunderade i början, ända tills de såg att det faktiskt hamnade bajs och kiss i toaletten – då blev de snarare imponerade. Och på BVC? Där var de nyfikna och intresserade. I dag pottar vi barn nummer två, en tjej på två månader, och det som först kändes exotiskt är nu lika vardagligt som att byta blöja. Den här guiden är den vi själva hade velat ha från början: hur du gör första gången och hur du bygger rutiner som håller i vardagen.

Är du helt ny inför begreppet? Läs gärna vår genomgång av vad babypottning egentligen är först. Kortversionen: du erbjuder din bebis att kissa och bajsa någon annanstans än i blöjan – över toaletten, ett handfat eller i en potta – redan från tidig ålder. Hur mycket blöja bebisen har däremellan är helt upp till er: babypottning är en skala, från familjer som kör i princip blöjfritt på heltid till dem som bara fångar morgonbajset, och allt däremellan räknas. Vi valde själva den enkla änden – blöjan på som vanligt, potta vid blöjbytena – och det är det upplägget den här guiden utgår från, eftersom det är den lättaste vägen in. Enligt Rikshandboken i barnhälsovård kan barn kommunicera behovet av att tömma blåsa och tarm redan från födseln, och 1177 nämner babypottning som ett fullt möjligt alternativ om det känns rätt för familjen. Det handlar alltså inte om träning eller prestation, utan om kommunikation.

Tre saker vi önskar att någon hade sagt till oss

Innan vi går in på det praktiska: tre saker som hade sparat oss mycket grubblande.

Du kan inte misslyckas. Babypottning är inte ett projekt med godkänt och underkänt. Varje kiss eller bajs i pottan är en bonus, varje kiss eller bajs i blöjan är... en blöja, precis som annars.

Deltid räknas – och heltid också. Babypottning är en skala, inte en metod med regler. I ena änden finns familjer som kör i princip blöjfritt dygnet runt, i andra änden de som fångar en enda kiss eller bajs om dagen, och varje nivå däremellan är lika riktig. Blöjupproret, Sveriges ideella förening för EC och tygblöjor, säger samma sak: det finns inga krav på att praktisera EC på heltid – välj den nivå som passar er. Många pottar på deltid som vi, och det fungerar utmärkt.

Det behövs ingen utrustning. Innan barnet kan sitta själv håller du hen över toaletten eller handfatet – så gör vi med vår yngsta. När barnet sitter själv funkar en vanlig potta. Det finns pottor och baljor även för de minsta om man hellre vill det, och den som är nyfiken på sånt kan läsa vår guide om potta och utrustning – men inget av det behövs för att börja. Blöjorna? Vilka som helst fungerar. Vi kör själva tygblöjor, gärna ullöverdrag med inlägg, men det är ren personlig smak – mer om det i vår guide om tygblöjor.

Första gången: steg för steg

Så här går ett första pottillfälle till, ungefär som det såg ut hemma hos oss.

1. Välj ett bra tillfälle

Det enklaste är att ta ett tillfälle som ändå finns i dagen: ett blöjbyte. Blöjan är ändå av och erbjudandet kostar tio sekunder, kiss som bajs. Efter sömn och en stund efter amning eller flaska är också bra tillfällen att prova – många bebisar kissar när de vaknar, och hos våra barn är det ofta efter maten som bajset kommer. Mer om att hitta era tillfällen finns i vår guide om signaler och timing.

2. Hitta en bekväm position

Håll bebisen med ryggen mot din mage och dina händer under hens lår, så att hen hamnar i en ihopkrupen, huksittande position – direkt över toaletten eller handfatet, eller över en potta om du hellre vill det. Huvudet vilar mot ditt bröst. Det ska kännas stabilt och avslappnat för er båda – om du skakar av ansträngning är positionen fel. Vi håller vår yngsta över toaletten eller handfatet; det är hela vår "utrustning". Fler varianter finns i guiden om babypottning med nyfödd.

3. Ge en ljudsignal

Här kommer det berömda ljudet: ett mjukt, väsande "pssss" när du erbjuder pottan. För bajs använder många i stället ett krystljud – och här finns ett knep: spänn magen samtidigt. Bebisen sitter mot din mage och känner vad du gör, så du visar bokstavligen med kroppen vad det är som ska hända. Poängen är att alltid använda samma signaler, så att barnet med tiden kopplar ihop dem med att det är fritt fram att släppa på. För oss tog det någon vecka innan vi märkte att vår äldsta faktiskt reagerade på ljudet – det är en ganska magisk känsla första gången det händer.

4. Låt det ta den tid det tar – eller inte

Stanna kvar en liten stund om det känns lugnt och trevligt. Kommer det inget: sätt på blöjan igen, helt odramatiskt, och gå vidare med dagen. Det finns ingen väntetid att klara av. Och här är 1177:s råd om pottor glasklart, och det gäller även bebisar: tvinga aldrig ett barn att sitta kvar. Ett barn som spjärnar emot, gnäller eller skjuter rygg är färdigt för den här gången, oavsett vad som kommit i pottan.

5. Bekräfta lugnt

När det väl kommer något: bekräfta med lugn röst. "Där kissade du." "Där kom bajset." Inga jubelrop, inga applåder – det här är inte en cirkusföreställning utan ett toalettbesök. Vi märkte själva att för mycket firande gjorde vår äldsta mer intresserad av vår reaktion än av själva kissandet.

Det var allt. Första gången kanske det kommer något, kanske inte. Båda utfallen är helt normala.

Så bygger du rutiner de första veckorna

En lyckad första gång är kul, men det är rutinerna som gör babypottning hållbart.

Utgå från blöjbytena

Bygg in pottan vid tillfällen som ändå finns i dagen:

• Vid blöjbytena – blöjan är av ändå. Det här är ryggraden i hela upplägget hos oss
• Vid uppvaknandet – morgon och efter lurar, om det passar
• En stund efter mat – hos våra barn har det handlat om tio till tjugo minuter efter amning, och det är ofta då bajset kommer
• När bebisen visar tecken – gnäller, blir orolig eller krystar; hos vår yngsta betyder det oftast att bajs är på väg

Med bara de hållpunkterna landar du på några tillfällen per dag utan att behöva tänka särskilt mycket, och utan att något av dem är ett måste. I en studie som följde 87 spädbarn i 85 familjer som babypottade under första levnadsåret låg familjerna på ungefär tio tillfällen per dag vid tre–fyra månaders ålder, och antalet sjönk sedan i takt med att barnen blev äldre – så inte ens de mest hängivna pottar i ett sträck.

Lär dig ditt barns signaler

Parallellt med hållpunkterna börjar du snart känna igen ditt barns egna signaler. Vanliga tecken är att bebisen blir plötsligt stilla mitt i leken, gnäller till utan tydlig orsak, krystar, blir röd i ansiktet, sprattlar vid amning eller vaknar till ur ytlig sömn. Hos båda våra barn har gnällighet och oro varit det tydligaste tecknet på att bajs är på väg – och just bajset är värt extra uppmärksamhet: för oss var det alltid lättare att fånga än kisset, så vi la medvetet mindre krut på kissen. Det valet är en stor del av varför pottandet höll i längden. I samma studie kunde 88–94 procent av föräldrarna identifiera sina barns signaler under hela första året – det här är alltså något de allra flesta lär sig, inte en superkraft för utvalda. Vår guide om signaler och timing går igenom signalerna åldersgrupp för åldersgrupp.

Ett ärligt förbehåll: vissa dagar är signalerna tydliga som trafikljus, andra dagar ser du ingenting. Så är det för oss också, fortfarande.

Få med er som är fler

Om ni är två föräldrar – eller har mor- och farföräldrar som hjälper till mycket – vinner ni på att alla kör ungefär samma upplägg: samma ljudsignal, samma lugna ton, samma hållpunkter. Det behöver inte vara millimeterexakt. Hos oss är Julia den som fångar flest signaler medan Sofia är bättre på att hålla rutinerna, och det jämnar ut sig. Men prata ihop er om grunderna, annars blir det lätt att den ena "äger" pottningen och den andra inte vågar försöka.

Och omgivningen? Hos oss var släkten mest konfunderad i början. Det gick över ungefär samtidigt som första bajset hamnade i toaletten inför öppen ridå – sedan var frågorna mer nyfikna än skeptiska. Den som ändå inte vill potta låter man köra blöja; barn hanterar utmärkt att olika vuxna gör olika.

Nätterna då?

Du bestämmer själv om nätterna ska vara med. Många – vi inklusive, under vissa perioder – erbjuder pottan vid nattliga uppvaknanden, eftersom barnet ändå är vaket för att äta. Andra kör blöja hela natten och pottar bara dagtid, vilket är precis lika rimligt. Vill du testa har vi samlat våra erfarenheter i guiden om nattpottning.

Så kan en dag se ut

För att göra det mindre abstrakt: så här ser en helt vanlig dag ut hemma hos oss med vår yngsta på två månader. Lägg märke till hur lite "jagande" det är – vi pottar när blöjan ändå är av eller när hon säger till, inte däremellan.

06.40 – Hon vaknar och ska ändå ha ny blöja. Blöjan av, hukposition över handfatet i badrummet, "pssss". Morgonkisset kommer, ofta med en prutt på köpet.

07.30 – Amning. En kvart senare börjar hon sprattla och gnälla vid bröstet – hennes vanligaste sätt att säga att bajs är på väg. Vi håller henne över toaletten: bajs, och lite kiss på köpet. Det är tydligt att det är bajset och pruttarna som ger henne störst lättnad.

09.15 – Blöjbyte efter luren. Vi erbjuder eftersom blöjan ändå är av. Inget kommer. Ny blöja på, ingen kommentar, vidare.

Förmiddag och eftermiddag – Hon kissar i blöjan lite då och då, precis som bebisar gör. Det är inget vi försöker fånga eller håller koll på – kissen får blöjan sköta. Vid blöjbytena erbjuder vi, ibland kommer något, ibland inte. Blir hon gnällig utan tydlig orsak provar vi toaletten – ibland var det bajs på väg, ibland var det något annat.

19.30 – Sista blöjbytet före natten, ett erbjudande på det, sedan blöja och godnatt.

Facit en vanlig dag: bajset hamnar oftast i toaletten, morgonkisset också, resten sköter blöjan. Noll dramatik och ingenting att prestera. Somliga dagar blir det fler fångster, andra hamnar allt i blöjan – under vår äldstas strejkperioder som bebis hamnade i princip allt i blöjan i flera veckor, och det gjorde ingenting.

Snabbguide per ålder

Hur starten ser ut beror mycket på hur gammalt barnet är. Här är kortversionerna – varje ålder har en egen fördjupande guide.

0–3 månader

Nyföddperioden är på många sätt den enklaste tiden att börja: bebisen har inga invanda blöjvanor och tillbringar mycket tid i famnen ändå. Nackdelen är att allt annat med en nyfödd är överväldigande, så var snäll mot dig själv. Vi började med vår yngsta när hon var ungefär två veckor, med bara morgonkisset – och märkte snabbt att det var bajset och pruttarna hon verkade uppskatta mest att bli av med. Läs mer i guiden om babypottning med nyfödd.

3–6 månader

Nu har många bebisar hittat en rytm: längre vakenstunder, tydligare mönster, och signalerna blir lättare att läsa. Barnet börjar också få bättre huvudkontroll, vilket gör positionerna bekvämare. En fin ålder att börja i – guiden om babypottning vid 3–6 månader tar det därifrån.

6–12 månader

Barnet sitter (eller är på väg att sitta) själv och kan börja använda en riktig potta på golvet. Samtidigt kommer nya utmaningar: rörligheten exploderar och världen är väldigt mycket mer intressant än pottan. Att börja nu är fullt möjligt – vi har skrivit både en guide om babypottning vid 6–12 månader och ett inlägg om att börja med babypottning efter 6 månader.

Efter 1 år

Nu närmar ni er gränslandet mot vanlig potträning, och upplägget blir mer likt det – men med babypottningens lyhördhet i botten. Guiden om babypottning efter 1 år beskriver hur, och om du undrar var gränsen egentligen går har vi rett ut skillnaden mellan babypottning och potträning.

Vanliga nybörjarmisstag

Vi har gjort de flesta av dem själva. De vanligaste:

1. Erbjuda pottan för ofta. Ett barn som erbjuds pottan var tjugonde minut tröttnar – och du också. Färre, lugnare tillfällen slår många stressade.
2. Tolka missar som misslyckanden. Med blöjan på är en "miss" bara... en blöja som gör sitt jobb. Vi har skrivit mer om att hantera missar utan att tappa humöret.
3. Ge upp vid första strejken. Många pottade barn – båda våra inräknade – går igenom perioder när pottan plötsligt är det värsta de vet. Det brukar gå över – vårt inlägg om pottstrejk förklarar hur vi brukar ta oss igenom dem.
4. Köpa grejer. Du behöver i praktiken ingenting för att börja – toaletten och handfatet finns redan hemma.
5. Jämföra med andra. Barn är olika, familjer är olika. Grannens bebis som "aldrig missar" säger ingenting om ert barn.

Vi har utvecklat allihop i inlägget om de fem vanligaste misstagen när man börjar med babypottning.

Babypottning utanför hemmet

Många fastnar på tanken "men hur gör man när man inte är hemma?". Vårt korta svar: du gör så mycket eller lite du vill.

De första veckorna räcker det gott att potta hemma och köra blöja ute – det är så vi själva alltid har börjat. När rutinerna sitter kan du utöka i den takt det känns bekvämt. En bebis kan kissa och bajsa i det mesta: ett handfat på en skötrumstoalett, en potta bakom en parkbänk, en burk med tätt lock i baksätet. Med vår äldsta pottade vi på rastplatser genom halva Sverige en sommar – hela packlistan och våra bästa knep finns i inlägget om babypottning på resa.

Förskola och dagmamma är ett kapitel för sig. Vissa pedagoger nappar direkt, andra vill inte hantera pottning alls, och det måste man respektera. Vår erfarenhet: barnet klarar utmärkt av att ha blöja på förskolan och potta hemma. Kommunikationen försvinner inte för att den pausas åtta timmar om dagen.

När kan du förvänta dig vad?

Här vill vi vara ärliga, för det finns en del överdrivna löften där ute: babypottning betyder inte att ditt barn blir blöjfritt vid sex månader. I studien som följde babypottande familjer under första levnadsåret var det bara 12–14 procent av barnen som var torra på dagen under det första året, och de flesta familjer fortsatte använda blöja åtminstone en del av tiden. Målet är kommunikation, inte torrhet på rekordtid.

Så här ungefär såg utvecklingen ut hos oss – ta det som en fingervisning, inte facit:

• Vecka 1–2: Slumpartat. Några träffar, mest övning för dig.
• Vecka 3–6: De fasta hållpunkterna börjar sitta. Morgonkisset hamnar i pottan de flesta dagar.
• Månad 2–4: Du läser signalerna allt oftare. Med vår äldsta var det bajsen som först flyttade till pottan nästan helt – för oss var bajssignalerna helt enkelt mycket tydligare än kissignalerna.
• Längre fram: Perioder av flyt varvas med perioder av strejk, särskilt kring stora utvecklingskliv som att lära sig krypa eller gå. Räkna med det från början, så blir det mindre frustrerande när det händer.

Och blöjfriheten? Det beror på vilken nivå ni siktar på – för familjer som kör blöjfritt på heltid är den en del av vardagen från start. För oss, som hade blöjan på hela vägen, kom den i stället av sig själv så småningom. Vår äldsta blev helt blöjfri vid två års ålder – en ålder då många barn blir torra, pottade eller inte – stegvis: först hemma, sedan på deltid ute, till slut helt. En trevlig bieffekt på vägen är att blöjberget krymper – vi har räknat på hur mycket man kan spara på blöjor och skrivit om babypottning och miljön för dig som vill nörda ner dig.

Om det känns motigt

Alla pottande föräldrar har perioder när det inte fungerar: barnet strejkar, livet kommer emellan, eller du är helt enkelt för trött. Då är det okej att pausa. Babypottning ska göra er vardag lättare och relationen närmare – aldrig tvärtom. Barnet glömmer inte bort allt för att ni tar en vecka eller en månad paus; det gjorde inte vårt.

Och en viktig sak: om du är orolig över ditt barns kiss eller bajs – att det kommer väldigt sällan, gör ont, eller något annat som känns fel – är det BVC eller 1177 du ska vända dig till, inte en babypottningsguide.

Kom igång i dag

Du behöver inte läsa mer för att börja, och du behöver inte skaffa något. Håll bebisen över toaletten eller handfatet vid nästa blöjbyte, gör ditt bästa "pssss" och se vad som händer. Kommer det något har du haft ditt första pottkiss eller pottbajs. Kommer det inget har du förlorat en minut.

Fler korta svar finns bland våra vanliga frågor, och vill du veta vilka vi som skriver är kan du läsa om oss. Lycka till – och välkommen till en förvånansvärt rolig del av föräldraskapet.