Babypottning 6–12 månader – börja när bebisen kan sitta

Babypottning från 6 månader: sittandet förändrar allt. Så gör du pottan till en självklar vardagspryl – och hanterar krypfasens första pottprotester.

Av Julia & SofiaPublicerad Uppdaterad 7 min läsning
Bebis som sitter själv i en soffa

Ett halvår är något av en vattendelare i pottlivet. Fram till nu har babypottning betytt att du håller din bebis i olika grepp över en potta, toaletten eller ett handfat. Sedan lär sig bebisen sitta – och plötsligt kan pottan stå på golvet, bebisen kan sitta på den, och det du håller på med börjar likna det folk ser framför sig när de hör ordet potta.

Och nej, det är inte för sent att börja nu. Rikshandboken i barnhälsovård nämner att ett sätt att börja är just när barnet kan sitta stadigt utan stöd på pottan, så åldern 6–12 månader är snarare en klassisk startpunkt än en sen sådan. Om du kommer hit med en bebis som aldrig sett en potta har vi skrivit ett helt inlägg om att börja med babypottning efter 6 månader – där bemöter vi också känslan av att ha "missat chansen". Här i guiden fokuserar vi på vad som är speciellt med just den här åldern, oavsett om ni pottat sedan födseln eller börjar i dag.

Sittandet förändrar allt

När bebisen sitter själv händer tre saker med pottandet på en gång.

Du får händerna fria. I stället för att hålla hela bebisens vikt sitter hen på pottan medan du sitter bredvid på badrumsgolvet. Det låter litet men är en stor skillnad klockan sju en tisdagsmorgon.

Pottan blir en plats, inte ett grepp. Tidigare fanns "pottan" i praktiken i din famn. Nu är det en sak som står på golvet, alltid på samma ställe, och som bebisen så småningom kan ta sig till själv. Det är fröet till allt som kommer sedan – hela vägen till att barnet en dag går på pottan på eget initiativ, vilket vi skriver mer om i guiden för tiden efter 1 år.

Bebisen blir en deltagare. En sittande bebis kan böja sig fram och titta ner i pottan, klappa på den, protestera, samarbeta. Kommunikationen blir tvåvägs på ett nytt sätt.

Rent praktiskt: välj en potta som är låg och stadig så att bebisen inte välter med den, och sitt alltid inom armlängds avstånd i början. Vilka pottor som funkar för de minsta sittarna har vi gått igenom i guiden om potta och utrustning.

Kläderna spelar också större roll nu än tidigare. En bebis som ska sättas på pottan flera gånger om dagen ska inte ha hängselbyxor och body med tre knappar i vägen. Hemma hos oss blev uniformen mjukisbyxor och blöja, utan krångliga lager ovanpå – allt som gör att vägen från "nu!" till blöjan av och rumpan på pottan tar sekunder i stället för en halv minut. På vintern är ullongs i förskolestorlek utan fot förvånansvärt användbara.

Gör pottan till en självklar vardagspryl

Ett knep som gjort stor skillnad hemma hos oss: pottan ska vara lika odramatisk som en stol. Låt den stå framme på sin fasta plats. Låt bebisen undersöka den, banka på den, släpa runt den en stund innan ni börjar använda den. En bebis i den här åldern är skeptisk mot nya saker som dyker upp ur ingenstans, men accepterar snabbt saker som "alltid" funnits.

Själva rutinen bygger du sedan på samma stommar som tidigare, för de gäller fortfarande: enligt Rikshandboken kissar barnet oftast strax efter sömn och efter måltider, och hos oss kom även bajset påfallande ofta i samband med maten. Så gjorde vi med vår äldsta i den här åldern: när hon kunde sitta själv gick vi över från hållgreppen till huksittande på pottan vid de fasta rutintillfällena – blöjbytena, uppvaknandena, efter maten. Erbjud pottan där, gör ditt pssss-ljud, och håll stunderna korta. Är ljudkopplingen ny för er beskriver vi hur den byggs upp i guiden för 3–6 månader – processen är densamma vid åtta månader, den går bara via sittande på potta i stället för hållpositioner.

Rikshandboken betonar också att träningen ska ske i en positiv och tillåtande atmosfär, och att uppmuntran i första hand ska handla om att barnet sitter på pottan – inte bara om kiss och bajs i den. Det tycker vi är en klok kompassriktning: beröm närvaron, inte prestationen. Sjung en ramsa, läs en pekbok, låt pottstunden vara en mysstund som råkar producera kiss eller bajs ibland.

En dag hemma hos en pottande familj i den här åldern kan se ut ungefär så här: potta direkt vid uppvaknandet (den mest pålitliga träffen på hela dygnet), potta efter frukosten då bajset ofta kommer, blöja och fri lek under förmiddagen med ett potterbjudande vid varje blöjbyte, potta efter lunchvilan, och ett sista erbjudande i badrutinen på kvällen. En handfull korta pottstunder inbakade i sådant ni ändå gör – ingen passning, inget schema på kylskåpet.

Utanför hemmet gäller samma princip i förenklad form: erbjud vid naturliga pauser. En liten resepotta i vagnskorgen gör parkutflykten enkel, och hur man löser längre resor har vi skrivit om i inlägget om babypottning på resa.

Fast mat = nytt bajsschema

Vid ungefär samma tid som sittandet kommer smakportionerna, och med dem förändras blöjans (eller pottans) innehåll. Vår erfarenhet med treåringen var tydlig: från att ha bajsat lite när som helst under amningsperioden blev det efter matintroduktionen färre bajs som kom mer samlat, ofta vid samma tid på dagen – hos oss en stund efter frukosten.

Det gör den här åldern till något av en guldålder för bajs i pottan. Bajs föregås dessutom oftare än kiss av tydliga tecken: barnet blir stilla mitt i leken, får en koncentrerad blick, kryper undan bakom soffan. Lär du dig ditt barns variant kan du hinna till pottan i tid nästan varje gång. Fler tecken att hålla utkik efter finns i guiden om signaler och timing.

En ärlig brasklapp: alla barn är olika, och ett schema som satt i veckor kan kastas om av en förkylning eller ett nytt livsmedel. Räkna med att kalibrera om då och då. Och som alltid – vid förstoppning, hård mage eller annan oro kring bajset är det BVC du ska prata med.

En bonus som inte ska underskattas: bajs i pottan i stället för i blöjan betyder slut på de riktigt svåra blöjbytena, de där gröt och morotspuré gjort sitt och en sprattlande bebis ska hållas still. Att skölja ur en potta tar tio sekunder – och för oss som kör tygblöjor med ullöverdrag är varje bajs i pottan dessutom en blöja mindre att skrapa ur. Bajset har hela vägen varit vår prioritet: det var alltid lättare att fånga än kisset, så vi la medvetet mindre krut på kissen – det är ett av de starkaste skälen till att vi orkat fortsätta potta även under stökiga perioder.

Krypfasen: de första pottprotesterna

Nu till det som förvånar flest: någon gång under andra halvåret börjar många bebisar protestera mot pottan, ofta precis när de lärt sig krypa eller resa sig. Bebisen som nöjt satt och kissade eller bajsade vill plötsligt bara vrida sig loss och iväg. Det känns som ett bakslag, men för bebisen är det att öva nya kroppsfärdigheter som är det viktigaste just nu – och att sitta stilla det tråkigaste som finns.

Vårt bästa råd är att krympa, inte pausa. Behåll ett eller två säkra erbjudanden per dag (morgonkisset är oftast mest robust) och släpp resten under några veckor. Tvinga aldrig kvar en bebis som stretar emot – korta, frivilliga pottstunder håller kopplingen vid liv utan att skapa motstånd. Intressant nog nämner Rikshandboken att tidig pott- och toaletträning verkar kunna minska risken för just pott- och toalettvägran längre fram, så grunden ni redan lagt arbetar för er.

Blir protesterna långvariga och totala har de fått ett eget namn – pottstrejk – och ett eget inlägg: så hanterar du en pottstrejk. Och när missarna hopar sig under en strejkig vecka kan du behöva påminnas om att missar är en del av metoden, inte ett kvitto på att ni misslyckats.

En rimlig målbild för åldern

Vid ettårsdagen kan det hos en pottande familj se ut ungefär så här: det mesta bajset hamnar i pottan, morgon- och uppvaknandekiss likaså, och där emellan är det blandat – fler fångade kiss och bajs bra dagar, färre under krypintensiva veckor. Hur mycket blöja som är på däremellan väljer ni själva: en del familjer är i princip blöjfria vid det här laget, hos oss var blöjan på som vanligt mellan pottstunderna. Båda nivåerna, och allt däremellan, är lika mycket babypottning. Vissa dagar flyter allt, andra känns som meningslöst slit. Båda dagarna är normala.

Om du vill se helheten från start finns hela metoden samlad i vår kom igång-guide. Och när barnet börjar gå, peka och säga sina första ord öppnas nästa dörr: barnet kan börja be om pottan själv. Precis det handlar guiden om babypottning efter 1 år om.

Innehållet på den här sidan bygger på källor och våra egna erfarenheter och ersätter inte råd från vården. Prata alltid med BVC eller vårdcentralen om du är orolig för ditt barns hälsa.

Källor

babypottning6-12 månadersitta på potta