Tygblöjor – vår guide för nybörjare

Tygblöjor kan kännas som en djungel innan man börjat: pocket, AIO, formsydda, prefolds, PUL, ull, boosters... Lugn. I praktiken är det mycket enklare än det låter, och du behöver varken kunna allt eller köpa allt för att komma igång. Vi har använt tygblöjor på båda våra barn – vår äldsta hade dem tills hon blev blöjfri vid två års ålder, och vår yngsta på två månader har dem nu – men vi är inga purister: hemma blir det mest tyg, på utflykt ofta engångs. I den här guiden går vi igenom systemen, materialen och tvätten, och varför tygblöjor och babypottning passar så bra ihop – för hos oss hänger de två sakerna ihop. Är pottandet nytt för dig? Börja gärna med vår guide om att komma igång med babypottning.

Varför tygblöjor? Ekonomi och miljö – utan skönmålning

Två skäl brukar nämnas: pengarna och miljön. Båda håller, men med brasklappar.

Ekonomin är det enkla skälet. En uppsättning tygblöjor köps en gång, används i åratal och på flera barn, och kan säljas vidare när ni är klara. Engångsblöjor köps om och om igen – brittiska Environment Agency räknar i sin stora livscykelstudie med knappt 3 800 blöjor per barn, utslaget över två och ett halvt år. Hela kalkylen, med alla antaganden synliga, har vi gjort i inlägget om att spara pengar på blöjor. Och eftersom begagnade tygblöjor fungerar utmärkt behöver inte ens startkostnaden bli stor.

Miljön kräver ett ärligare svar än debatten brukar ge. Samma livscykelstudie visar nämligen att tygblöjor inte automatiskt är bättre: i grundscenariot hamnade engångs och tyg ungefär jämnt. Det som avgör är vad du gör efter köpet. Tvättar du fulla maskiner, lufttorkar och låter blöjorna gå vidare till ett syskon sjunker klimatpåverkan med runt 40 procent. Torktumlar du allt och tvättar på 90 grader i stället för 60 kan den i stället öka med uppåt 75 procent – och då blev tyget sämre än engångs. Tygblöjans miljövinst ligger alltså bokstavligen i dina händer. Mer om hela den frågan finns i inlägget om babypottning och miljön.

Blöjsystemen: pocket, AIO, formsydda och plana

Varje tygblöja gör två jobb: suga upp och hålla tätt. Systemen skiljer sig i hur de delar upp jobben.

Pocketblöjor. Ett vattentätt ytterskal med en ficka där du stoppar in sugande inlägg. Snabba att sätta på – nästan som en engångsblöja – och du styr sugkraften själv genom att välja inlägg. Delarna separeras i tvätten och torkar därför snabbt. Nackdelen är pysslet: varje blöja ska plockas isär före tvätt och stoppas ihop efteråt.

AIO – allt-i-ett. Här sitter allt ihop i ett enda plagg. Enklast av alla att använda, och favoriten att lämna till förskola, farmor eller andra som inte vill ha ett system att lära sig. Nackdelen: hela blöjan måste tvättas vid varje kiss, den torkar långsamt, och priset per blöja är ofta högst.

Formsydda blöjor + överdrag. En hel blöja i sugande material, formad som en blöja med resår och knäppning, plus ett separat vattentätt överdrag – i PUL (tunn laminerad plast) eller ull. Mycket sugyta och svårslagen täthet, och överdraget kan användas många gånger i rad; det är bara den inre blöjan som byts. Nackdelen är två moment vid varje byte och långsam torkning. Det här är systemet vi själva har fastnat för, med ull som överdrag – mer om det strax.

Prefolds och plana blöjor. Tygstycken som viks och läggs i ett överdrag eller snoddas runt barnet. Billigast av allt, snabbast torkade och mest flexibla – samma tyglapp kan vikas för en nyfödd och för en ettåring. Kräver lite vikteknik i början, men det sitter i händerna efter en helg. Det här är klassikern som våra mor- och farföräldrar använde, i modern tappning.

Inget av systemen är objektivt bäst. Det som avgör är er vardag: hur ofta ni kan tvätta, hur ni torkar, och vem som ska byta blöjorna.

Material: bomull, bambu, hampa och mikrofiber

Det sugande materialet påverkar hur blöjan känns, suger och torkar. Så här upplever vi de fyra vanligaste:

• Bomull är den beprövade basvaran: lättskött, tålig och stabil i sugkraften. Våra bomullsblöjor har tålt år av varma tvättar utan att ta stryk.
• Bambuviskos är mjuk och slank och suger mycket för sin tunnhet, men är också det som torkar långsammast på vår tork.
• Hampa är slitstark och rymmer imponerande mycket för sin tjocklek – vår favorit som förstärkning till natten – men känns styvare och torkar långsamt.
• Mikrofiber är syntet: suger blixtsnabbt och torkar snabbast av allt, men släpper gärna ifrån sig vätska vid tryck, ungefär som en urkramad disksvamp. Vi lägger den aldrig närmast huden, bara som förstärkning längre in.

De flesta blöjmärken blandar material, och det behöver du inte fundera över i början. Bomull räcker långt.

Ullöverdrag – vår personliga favorit

Nu till det vi själva använder mest och gillar bäst: ullöverdrag över en formsydd blöja eller ett inlägg. Ordet "ullblöja" används ibland om hela paketet, ibland bara om överdraget – i praktiken är det överdraget som är ullen, och innanför sitter något sugande.

Det här är vår preferens, inte en sanning för alla familjer. Men skälen till att vi återkommer till ullen är dessa:

• Den andas. Vi upplever att våra barn är mindre svettiga och varma om rumpan i ull än i plastade överdrag, sommar som vinter.
• Den behöver sällan tvättas. Ull med lanolin i brukar kallas självrenande, och vår erfarenhet stämmer med det: ett kissfuktigt överdrag som får hänga och vädra över natten är torrt och luktfritt till morgonen. Vi tvättar ullöverdragen ungefär varannan vecka – eller när bajs kommit åt dem – och lanolinbehandlar dem då och då för att hålla dem täta.
• Det behövs så få. Två eller tre överdrag i rullning täcker hela vår vardag, eftersom samma överdrag används om och om igen medan bara insidan byts.
• Den passar bra ihop med babypottning. När många kiss och det mesta av bajset hamnar i pottan eller toaletten är blöjan mest en backup – och då kommer ullens styrkor till sin rätt: överdraget utsätts sällan för något alls och håller sig fräscht länge.

Ärliga nackdelar: ullöverdrag kostar mer per styck, de ska handtvättas eller gå på ylleprogram, och lanolinbehandlingen är ett extra moment (dock ett vi tycker är närmast meditativt). Den som vill ha maximalt enkelt väljer hellre PUL.

Inlägg – blöjans motor

Inlägg är de sugande delarna: rektanglar eller timglasformade bitar i materialen ovan, som läggs i en pocketficka, knäpps fast i ett skal eller helt enkelt läggs i ett överdrag. Principen är enkel: mer inlägg = mer sugkraft = tjockare blöja. Dagtid vill man oftast ha tunt och smidigt, till natten byggs det på – hur nattrutinen kan se ut med potta inblandad har vi skrivit om i guiden om nattpottning.

Vår kombination är som sagt ull utanpå och formsydd blöja eller inlägg innanför. Och eftersom vi pottar räcker det dagtid ofta med ett enda tunt inlägg – det ska ju mest fånga det vi missar.

Komma igång billigt – även med nyfödd

Här kommer guidens viktigaste besked: du behöver färre blöjor än du tror. Tvättar du varannan till var tredje dag och pottar därtill – där varje fångst är en blöja som slipper bytas – räcker det längre än förpackningsreklamen antyder. Hos oss ligger det på runt 15 blöjor och 2–3 ullöverdrag. Utan pottning behövs fler, men börja hellre litet och komplettera när du vet vad ni faktiskt använder.

Tre vägar att hålla nere kostnaden:

1. Köp begagnat. Tygblöjor är gjorda för att hålla i flera barn, och andrahandsmarknaden är stor. Hos oss har en tvätt på 60 grader räckt för att göra dem redo.
2. Låna innan du köper. Blöjupproret – Sveriges ideella förening för babypottning och tygblöjor – driver Blöjoteket, ett utlåningsbibliotek där du som medlem mot en deposition lånar ett provpaket med olika blöjmodeller i två veckor. Det är det smidigaste sättet vi vet att slippa köpa fel system.
3. Börja enkelt med nyfödd. Nyfödda växer så fort att de minsta storlekarna hinner bli för små på några veckor. Plana blöjor och prefolds som viks efter barnet växer med i stället – och Blöjoteket har även särskilda nyföddpaket att låna. Med vår yngsta körde vi just så de första veckorna.

Resten av utrustningen kring pottandet är lika billig – vi har samlat den (och allt du inte behöver köpa) i guiden om bästa pottan och utrustningen.

Så tvättar vi tygblöjor

Tvätten är det som skrämmer flest, och den är ärligt talat odramatisk. Så här gör vi – beskrivet som just vår rutin:

• Bajset åker i toaletten. Fångar man bajset i pottan finns oftast inget att skrapa ur alls – en av babypottningens mest underskattade vinster.
• Torrförvaring. Använda blöjor läggs i en luftig korg eller nätpåse. Ingen blötläggning; det gjorde man förr, vi har aldrig behövt.
• Tvätt varannan till var tredje dag: först en kall sköljning, sedan huvudtvätt på 60 grader med vanligt tvättmedel, utan sköljmedel. Full maskin, men inte proppad – blöjorna behöver plats att röra sig.
• Lufttorkning. Snällast mot både blöjorna och miljön, som livscykelstudien ovan visar.
• Ullen tvättas för sig, sällan och skonsamt: handtvätt eller ylleprogram, och lanolin efteråt.

Inga specialmedel, inga märkesrekommendationer – vanligt tvättmedel har räckt för oss genom två barn.

Tygblöjor och babypottning – därför hör de ihop

Till sist det som är hela poängen för oss. Babypottning behöver inte betyda blöjfritt – det är en skala, från i princip blöjfritt på heltid till enstaka fångster, och vi beskriver grunderna i guiden om vad babypottning är. För oss betyder det att pottan eller toaletten erbjuds vid varje blöjbyte och när barnet signalerar, med blöjan på däremellan som backup. Och det förändrar tygblöjekalkylen i grunden:

• Varje fångst är en blöja som slipper bytas. Färre byten betyder färre blöjor i rullning och färre maskiner – hela anledningen till att vi klarar oss med en så liten uppsättning.
• Barnet känner blötheten. Många upplever – vi också – att tygblöjans tydliga blötkänsla stödjer pottandet: det blir lättare att koppla ihop känslan med kisset.
• Ullöverdragen håller sig fräscha länge när blöjan innanför oftast är torr vid bytet. Samma överdrag kan sitta på i dagar.
• Kläderna spelar roll. Ett par grenöppna byxor utanpå ullblöjan gör att rumpan är framme på tre sekunder när det är dags.

Och kom ihåg att båda delarna går utmärkt att göra på deltid. Vi pottar på deltid och kör tyg på deltid – hur det ser ut i praktiken har vi beskrivit i inlägget om att vara blöjfri på deltid. Det finns ingen tygblöjepolis. Börja med några begagnade blöjor eller ett lånepaket, se hur det känns i er vardag, och bygg därifrån.